Det var länge sedan jag var på Elverket. Alltså, Dramatens scen på Linnégatan, för er som inte är kulturtanter/-gubbar. Ikväll såg Mirja från kursen och jag "Bussen" av Lukas Bärfuss (2005). Jag gillade den skarpt. Temat är religion. En ung kvinna, som påstår sig vara på pilgrimsfärd hamnar på fel buss. Den i sin tur befolkas av en grupp människor med tvivelaktiga avsikter. Varför är Jasmine så säker på att hon tillhör de rättrådigas skara? Varför skriker herr Kramer? Och varför vill pumpaansiktet så gärna ha med en kristen på resan? Ingenting är säkert; vem är egentligen god och vem är bara skenhelig?
Scenlösningen var ovanlig och mycket effektfull. Den grå fondväggen måste ha varit av metall, för den lilla lysande bussen som har gett namn åt pjäsen fästes på olika ställen hela tiden. Enkla kritstrecksteckningar angav platserna. När ängeln uppenbarader sig var det i form av en ensam strålkastare.
I andra akten skruvades tempot upp märkbart och det blev svårare att förstå handlingen. Möjligen hade dramaturgin vunnit på att inte snabbspola igenom slutet så som gjordes. Men rollprestationerna var allihop jättefina. Applåderna var inte översvallande, men jag vandrade hemåt uppfylld av nya tankar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar